I vanlig ordning har vi transkriberat det senaste avsnittet av #KommuniceraMera om du föredrar att läsa istället för att lyssna. Dagens gäst är Hanna Stjärne som är VD på Sveriges television. I detta avsnitt snackar vi såklart om SVT men också om valet, journalistik och mediebranschen. Vi pratar även om ledarskap och mycket annat! Lyssna eller läs det senaste avsnittet. Och glöm inte att #KommuniceraMera!

KLICKA HÄR FÖR ATT LYSSNA VIA ACAST

KLICKA HÄR FÖR ATT LYSSNA VIA IPHONE

Bild: SVT

Vad tänker du på när jag säger kommunicera mera?

Hanna: Jag tänker på att kommunikation är otroligt viktigt inte minst i ett företag och inte minst om du är chef. Jag tänker också att det finns en del saker att tänka till kring när det gäller just kommunikation.

Just nu, om man tittar runt och tittar på kvalitén i kommunikationen så tror jag att det här är en tid när det är viktigt att slåss för ett gott och respektfullt samtal. Tittar man på hur det ser ut i sociala medier så tycker jag att det finns för mycket av medvetna missförstånd. Man letar efter missförstånd istället för att nyfiket lyssna och försöka förstå, för det är också en väldigt viktig del av kommunikation.

Har sättet man kommunicerar på förändrats?

Hanna: Ja, jag tycker att det har blivit tuffare. Tonen har blivit hårdare de senaste åren, inte minst i sociala medier. Vi har ett gemensamt ansvar för att se till att tonen är schysst och nyfiken.

Varför tror du att det är så?

Hanna: En del kan säkert ligga i sociala mediers natur. Men jag tror att vi också måste rikta den där spegeln mot oss själva. Hur vill vi kommunicera och vad är ett schysst samtal? Man måste hålla upp den där spegeln och fråga sig själv ”håller jag medvetet på att leta efter missförstånd?” ”försöker jag verkligen förstå vad den här personen är ute efter?”

Berätta lite om dig själv

Helena: Jag är journalist i botten har varit chef och mediechef länge. Jag är en ganska energisk tonårsmamma som gillar musik och att paddla havskajak. Det är väldigt avkopplande att komma ut och göra något som skiljer sig mycket från hur min vardag ser ut. Man är i naturen och rör sig tyst, får se saker och samla tankarna.

Hur viktigt är det att ha intressen utöver sitt jobb?

Många jobb idag är väldigt krävande. Jag tror att det är bra med kontraster här i livet, att man bryter av. Att man gör något som skiljer sig från det man gör till vardags.

Hur blir man VD på SVT?

Hanna: Som i det flesta jobb så handlar det såklart om att jobba hårt men också att verkligen gilla det man gör. Om man jobbar på SVT så måste man älska sitt jobb för jobbar man på SVT så har man ju faktiskt ansvar för alla i Sverige. SVT är ju för alla, vi är alls television, hela Sveriges television och då måste man älska det. För det är ett stort ansvar en otrolig möjlighet och ett otroligt privilegium.

SVT är ju public service och du har jobbat på bolag som inte är public service, hur skiljer det sig?

Hanna: Innan jag kom till SVT så var jag VD och chefredaktör för UNT (Uppsala nya tidning) som är privatägt. Det är en av Sveriges större tidningar med en rad andra digital tjänster också. En hel del är likt. När det kommer till journalistiskt så är det mycket som är likt i hur journalister jobbar oavsett vilket mediebolag du är på. Men inom public service så har du ju en helt andra förväntningar på dig. Vi är ju allas och man kan säga att vi ägs av alla i Sverige, alla har rätt att förvänta sig massor av SVT.

Nio av tio svenskar tittar på något från SVT varje vecka och diskutera och har tankar och synpunkter och en massa kloka idéer också. Så det är klart att kraven är högre på SVT men det också på många sätt ännu roligare.

Är SVT den kanalen som når ut till flest personer i Sverige?

Hanna: Ja, SVT har störst räckvidd i Sverige. Vi på SVT jobbar ju förstås med våra stora kanaler, vi jobbar med ettan, tvåan, SVT 24, kunskapskanalen och även med våra digitala tjänster.

När jag bli igenkänd på stan så är den vanligaste kommentaren att folk kommer fram och säger tack för SVT play. SVT play är alltså väldigt högt älskat och väldigt många tittar på SVT play och via appen. Sedan har vi ju också SVT nyheter online, barntjänster online. Allt detta tillsammans gör att nio av tio i Sverige tittar på något varje vecka.

Så det är medvetet att ni har en bredd som ska gillas av de flesta?

Hanna: Ja både och. Vi gör ju specifika tjänster för barn i olika åldrar men också kanaler och tjänster som samlar stora delar av Sverige. Jag tror att det händer något med Sverige när det är tre miljoner svenskar som samtidigt bänkar sig framför TVn och tittar på melodifestivalen eller fotbolls VM i SVT. Det händer något stort när en stor del av svenska befolkningen går in på SVT-play och tittar på dramaserien ”Vår tid är nu”, man får något att prata om tillsammans, det länkar ihop människor.

Jag tror att det är viktigt för Sverige att vi har den här typen av samlande tjänster och platser. Det är viktigare än någonsin när vi lever i en tid där mycket annars drar oss isär.

Vad satsar ni på framöver? Både kortsiktigt och långsiktig, vad ser ni för trender?

Hanna: Just nu jobbar vi ju väldigt mycket med valet och valbevakning. Vi jobbar mycket med nyhetsprogram som rapport och aktuellt och nyheter online, partiledarutfrågningar, valvaka. Vi jobbar över hela landet. Vi har redaktioner på 34 platser runt om i Sverige med 900 medarbetar över hela landet, förutom de som är i Stockholm. De jobbar hela tiden med att göra en så bra valbevakning som det bara går.

Vi jobbar också med att förbereder det som kommer på TV nu dom kommande månaderna och efter årsskiftet. Under hösten så har vi till exempel premiär av del två av dramaserien ”Vår tid är nu”. Vi har ett nyskrivet drama av Jonas Gardell som kommer fram mot jul. Vi jobbar också mycket med att utveckla SVT-play och hela tiden se till att den fortsätta att överraska och komma med saker som man kanske inte tänkt att man skulle kunna få.

I ett längre perspektiv är det svårt att säga, när du säger 10 år så tycker jag att det är svårt att tänka så långt fram. Det händer så otroligt mycket med medievanorna och så otroligt mycket med tittande, vi vet dock att tittande ökar. Tittar man på barn till exempel så använder många barn rörlig bild som sitt primära sätt att uttrycka sig. Går man tillbaka några år i tiden så var barn beroende av sina föräldrar när de skulle titta på TV och använda fjärkontrollen tills de var ca 3-4 år. Nu sitter ju 1-åringar och swipear på mobilen eller plattan och väljer själva vad de vill titta på. De tittar på TV på ett sätt som vi aldrig tidigare sett och det tror jag kommer påverka medieanvändningen jättemycket.

Jag tror att SVT kommer att fortsätta att ha samma typ av kärna, vi vill bidra till att alla i Sverige blir mer nyfikna och insatta och den kärnan tror jag kommer att vara kvar. Sättet att jobba med journalistik tror jag också kommer att vara detsamma. Det finns så otroligt mycket information omkring oss och i olika former så jag tror att behovet av en opartisk saklig journalistik som faktiskt försöker ta reda på hur det är, tror jag är större än någonsin, och det behovet tror jag kommer vara väldigt stort även om 10 år.

Det är svårt att säga vad som kommer att hända i framtiden. Jag får en känslan att ni har en vision och plan för SVT?

Hanna: Ja absolut, vi jobbar ju hela tiden med att lyssna på publiken och hela tiden förstå vad det är som rör sig, vad det är för typ av frågor som diskuteras på vilket sätt man vill ta del av programmen.

Under våren har vi använt oss av ett gammalt sätt. Vi gick ut med en fikakorg med kaffe och kanelbullar och sa ”hej vill du komma och ta en fika med oss, vi vill höra vad du tycker?”. Denna gången handlade det om valbevakningen, ”Vad tycker du är viktigaste inför detta val? Vilka frågor är viktigast att vi bevakar extra noga. Vad ska våra journalister lägga extra energie på inför detta val?”. Det var faktiskt kanelbullar och kaffe över hela landet. Och på det här sättet och väldigt många andra sätt så försöker vi hela tiden lyssna av och höra vad som är allra allra viktigast för människor i Sverige.

Du nämner valet. Har du bestämt dig själv vad du ska rösta på?

Hanna: Ja kommer att rösta, det är otroligt viktigt att rösta och göra sin röst hörd. Men jag kommer aldrig att säga vad jag röstar på.

Hur tänker ni på SVT? Ni har ju olika program där ni porträtterar partierna och partiledarna, har ni gjort något nytt detta valår?

Hanna: Vi har lyssnat mycket på kollegor i andra länder. Tittar man en del på dom stora uppmärksammade valen i andra länder som det amerikanska presidentvalet, Brexit i Storbritannien, så missade faktiskt många medieföretag viktiga strömningar i landet. Man förstod inte riktigt vilka frågor det var som faktiskt var viktiga för människor.

När vi har frågat våra amerikanska och brittiska kollegor om vad vi kan lära oss och vad vi bör tänka på så har de svarat – lyssna på era reportrar runt om i landet. Så det gör vi väldigt mycket. Vi har repportar på 34 platser runt om i Sverige, vi har 100-tals reportrar som alla har stora kontaktnät och försöker lyssna av och förstå vad det är för frågor som rör sig i olika delar av landet. Så det har vi mycket mer fokus på än tidigare valrörelser.

Tittar man på hur det ser ut i svenska medier idag så är det faktiskt bara Sveriges television och Sveriges radio som idag har medarbetare över hela landet. Det allra flesta medieföretag sitter i Stockholms innerstad.

En annan sak som vi gjort väldigt konkret kring valet är att vi jobbat väldigt mycket med att samla in data från partierna för att hjälpa människor att förstå var partierna står i olika politiska frågor. Vi vi gjort valkompasser och det här har många medier gjort under ganska lång tid för hela landet. Du kan knappa in och skriva vad du tycker i olika politiska frågor och så får du fram vilket politisk parti och kanske vilken kandidat som ligger närmast dig. Och även vi har gjort på detta sätt förut.

Men nu har vi gjort en kompass för varje kommun och en för varje landsting. Det är över 300 för hela landet, och det har varit ett jättejobb men jag tror att det kommer vara väldigt viktigt. För nu kan du gå in på din kommun och kolla vad varje parti tycker i varje fråga och hur de argumenterar kring det och få hjälp om du är osäker på vart partierna står i olika frågor. Den valkompass hittar man på SVT.se och i nyhetsappen.

Enligt en mätning som Svenskarna och internet gjort som heter valspecial så litar 73% av svenskarna på tv, 53% papperstidningar, 56% vänner och sen så kommer radio och internet. Varför tror du svenskarna har så högt förtroende för TV?

Hanna: De senaste valen har man gjort undersökningar i efterhand inte bara medieslag utan också vilket mediebolag man litat mest på och vänt sig mest till. Där är på SVT väldigt stolta, för vi har legat i topp i dessa undersökningar. Och det märker vi också när det händer saker i samhället, när det var terrordåd i Stockholm ocg bränderna i somras, folk vänder sig till TV i allmänhet men till SVT i synnerhet.

Jag tror att det finns ett behov, TV är en stark samlande kraft. Jag tror att det är något med känslan av sammanhållning, känslan att det finns någonting som för ihop samhället också. Jag ser också i fler undersökningar som gjorts att det finns ett stort behov av att få ett sammanhang, att få hela bilden och få en analys. Inget gör mig gladare när tittare pekar på SVT i sådana undersökningar och säger att dom fått mycket av det från oss. Det är något vi följer noga och vi funderar hela tiden på hur vi ska bli ännu bättre.

I Almedalen så delade du intressant statistik över hur många inlägg som gjorts av botar i sociala medier, kan inte du berätta mer om den mätningen?

Hanna: Vår reportrar gjorde i början av sommaren en granskning där man försökt se vilka inlägg som kan vara falska av det som sprids. Falska i den bemärkelsen att dom är gjorda och spridda av botar. Vi granskade mer än 100 000 olika tweets, vi tog hjälp av FOI för att göra denna granskning, och den visade att av 100 konton så kunde man misstänka att 14 var botar. Det är en tankeställare. När man får en bild av hur mycket som kan tänkas spridas den vägen, en tankeställare som är värd att ta med sig nu mot valet. Vad är det som är verklig spridning och vad är det som är en konstruerad spridning på nätet.

Och där hade ni på SVT något som ni skulle lansera denna vecka

Hanna: Ja, vi har jobbat på olika sätt för att hjälpa människor som vill förstå mer om hur saker sprids på nätet, hur det hamnar i ens Facebookflöde, vem det kommer ifrån och vem avsändaren är, vilken typ av frågor är det som diskuteras och av vilka.

Vi har arbetat en period och håller nu på att lansera något som vi kallar för Facebookkartan. Där kan man gå in och ta reda på mer om de sidor och grupper man stöter på i sitt flöde och i förlängningen då själv bedöma vem man vill lita och lyssna på. Så det är ett sätt att hjälpa till med källkritiken.

Ibland blir även journalister anklagade för att inte objektiva. Många ser kanske på media som ett etablissemang. Vad tänker du när jag säger så?

Hanna: Jag tror att man alltid måste hålla upp den där spegeln framför sig själv som rapporter och fundera på: har jag gett flera perspektiv på denna fråga, har jag lyckats journalistiskt med denna fråga.

När jag tänker på journalistiken och vårt uppdrag så brukar jag tänka på en formulering från en legendarisk journalist Carl Bernstein, som var med och avslöjade Watergateskandalen i USA. När han fick frågan vad journalistik är så sa han ”To seek the best obtainable version of the truth”. Journalistik handlar om ett ärligt försökt att komma så nära sanningen som det bara går. Det pratar vi mycket om på SVT att vårt uppdrag är att försöka komma så nära sanningen som möjligt. Och samtidigt som vi hela tiden håller upp den där spegeln framför oss, kunde vi ha gjort det här bättre? Kunde vi kommit närmare? Kunde vi ha gett en mer sanningsenlig bild, hade det gått?

Vi jobbar med det grundläggande journalistiska hantverket hela tiden, men sen är det klart vi är ju bara människor så ibland går det fel och då jobbar vi med att göra det ännu bättre nästa gång.

Du är ju utbildad journalist och har jobbat som reporter. Vad har du för karriärtips till journalisterna där ute?

Hanna: Jag tror som alltid, att gilla sitt jobb och vilja göra ett bra jobb. Många journalister brinner verkligen för sitt jobb och lägger otroligt mycket energi oh kraft i det. Jag tror att man måste vara det för man tar ett stort ansvar i att ta på sig att komma så nära sanningen som det bara går och berätta det för folk runt omkring. Så jag tror att den energin och passionen den behöver alla journalister ha.

Om man inte är motiverad eller passionerad kring sitt jobb, ska man sluta då eller hur får man upp sin glöd?

Hanna: Det är ju naturligtvis olika i olika lägen. Kanske ska man söka sig någon annanstans, kanske ska man fundera på hur det ser ut på jobbet, finns det något man själv kan göra annorlunda.

Min första fråga till dig var ju hur man blir VD på SVT. Men vilka egenskaper har du för att ha tagit dig så långt som att bli VD på SVT?

Hanna: Jag brinner för det jag gör, jag har energi och drivet. Sedan tror jag att en sak som spelade in när jag fick det här jobbet var att jag har erfarenhet både av att ha jobbat i public service, jag har jobbat påSveriges radio tidigare, men att jag också har varit VD för ett privat kommersiellt bolag. Så jag har en bred erfarenhet av medier och hur dom ser ut.

En annan sak som jag tror är viktig om man är mediechef idag det är att man har ett brinnande intresse för vad som händer i medieutveckling, hur publikens medievanor förändras och hela digitaliseringen. Man måste verkligen gilla det och älska och se möjligheterna som finns. Det finns också en rad svåra frågor att jobba med när det gäller digitaliseringen och då måste man vara en person som hela tiden letar efter möjligheter.

Vad tänker du kring kvinnligt ledarskap?

Hanna: När jag började på UNT (Uppsala nya tidning) så fick jag min första dag där en fråga. Jag var den första kvinnan som var ytterst ansvarig för UNT och jag var den första publishern, som det kallas för när man är VD och chefredaktör samtidigt. Jag blev intervjuad av en reporter som frågade hur det kommer att märkas att UNT fått en kvinnlig chef? Jag frågade då tillbaka hur har det märkts att UNT haft manliga chefer? För jag kan inte säga något om hur det skulle vara för mig att komma in som kvinnlig chef om jag inte visste vad som var den uppenbara normen som var- manlig chef. Jag kan ju inte prata om hur jag kan skilja mig åt eller hur jag funkar som chef ur ett kvinnlig perspektiv om jag inte förstår journalistens norm. Och då blev han tyst och så kom inte det med i artikeln.

Jag tycker det där är en knepig fråga. Jag är den fjärde kvinnlig VDn i rad på Sveriges television. Vi fyra är väldigt olika som personer, vi har olika sätt att vara chefer på. Jag är inte säker på att det finns likheter eller skillnader som beror på att vi är kvinnor. Så därför skulle jag vilja fråga dig tillbaka, varför frågar du det här bara till kvinnorna som du intervjuar?

Sophie: Det var en bra fråga tillbaka, jag borde ju faktiskt ställa den frågan till män också. Och anledningen till det är att det är lite färre kvinnor som tar sig till toppen och då vill jag veta hur de gjort det eftersom att normen fortfarande är män. Men jag håller med dig fullt ut. Jag borde fråga mina manliga gäster hur det ser på ledarskap och kanske framförallt kvinnligt ledarskap. Ofta när man pratar om manligt och kvinnligt så är det kvinnorna som kommer till tals och inte männen när det egentligen är en större fråga där bägge parterna måste engagera sig.

Hanna:Om jag då tittar på SVT. Jag kommer från ett bolag där normen är att du antingen är kvinna eller man. Vi har en helt jämställd ledningsgrupp, 56% av våra chefer är kvinnor och jag är den fjärde kvinnliga VDn i rad. Och därför blir den frågan också lite speciell. Så att jag tycker det är mer intressant att prata om ledarskap än kvinnligt och manligt ledarskap.

Sophie: Precis, det är ju många som säger det att det inte finns något kvinnligt eller manlig ledarskap. Utan det är ju bara ledarskap.

Hanna: Ja det kan ju hända att det finns skilnader, men jag tror i grunden att det är intressantare att fundera över ledarskapet. Kanske blir perspektivet annorlunda när man jobbar på ett bolag som jag gör där det här med jämställdhet varit en självklarhet under väldigt lång tid. Och där vi har haft och har kring 50% kvinnliga respektive manliga chefer på alla nivåer under väldigt många år.

Hur tror du det ser ut i mediebranschen i övrigt?

Hanna: Tittar man public service så är det kvinnliga VDar både på Utbildnings radion, Sveriges radio och Sverige television just nu men, så ser det ju inte ut i hela mediebranschen i övrigt. Det finns ju många medieföretag där det är en helt klart manlig dominans.

Så när man rekryterar chefer så kikar man inte alls på kvotering, utan man går på den som är mest lämpad?

Hanna: Jag tror att man alltid ska gå på den som är mest lämpad. Men sen ska man alltid hålla upp den här spegeln framför sig. Jag tror alltid man måste hålla upp det där som en påminnelse för sig själv. Har jag verkligen rekryterat på kompetens eller har det varit något annat som påverkat mitt val.

Har du några tankar kring hur tidningshusen kan bli mer lönsamma?

strong>Hanna: Jag är ju gamla tidningschef så jag har väldigt stor ödmjukhet inför den utmaningen och hur det är att leda ett tidningshus idag. Sen ska man säga det allra flesta tidningsföretag idag är ju så mycket mer med en rad andra typer av tjänster. Man behöver hela tiden hitta nya intäktsmodeller. Och där är det väldigt glädjande att se att det finns exempel där man hittat olika lösningar för lönsamhet. Man jobbar med digitala prenumerationer på ett systematiskt och spännande sätt på flera medieföretag idag.

Något sista du vill skicka med till lyssnarna?

Hanna: Tittar man på SVT så är alla som jobbar där besjälade med att hjälpa till och jobbar för att det ska finnas program för dig, oavsett vem du är och vad du bor. Vi ska fortsätta vara hela Sveriges television.

Vi vill slutligen rikta ett stort tack till Hanna Stjärne som tog sig tiden att delta i vår podd #KommuniceraMera!