Falska nyheter – nyheter med syfte att lura andra genom osanning – är en term som blivit allt vanligare det senaste året. Denna ökning har bland annat skett i samband med att osanna nyheter frodats under den amerikanska presidentvalskampanjen. Ett kvitto på den ökade spridningen av falska nyheter gavs när Oxford Dictionaires utsåg Post-Truth till ”Årets ord 2016” – ett ord som uttrycker att objektiv fakta fått mindre inflytande i att forma den allmänna opinionen.

”Alternativ fakta”

Nyligen presenterade Donald Trumps pressekreterare Sean Spicer så kallad ”alternativ fakta” när han uttalade sig om att medier gett en felaktig bild av Trumps presidentinstallation. Han menar att installationen haft den största publiken någonsin – medan verkligheten var den motsatta. Uttrycket alternativ fakta har funnits i svenskan i nära 25 år, men termen fick sig ett rejält uppsving efter Trumps presidentinstallation. På sociala medier blev hashtaggen #alternativefact snabbt populär. Den svenska tillverkaren av konditorivaror, Delicato, var snabba med att spinna vidare på temat och presenterade alternativ fakta i sin kampanj för Delicatobollen.

falska nyheter
Bildkälla: Delicatos Instagram

Spridning av falska nyheter i Sverige

Det är inte bara i USA som spridningen av falska nyheter har ökat, utan det går även se en ökning i svenska medier. I februari i år drabbades Swedbanks bankomater av ett haveri, vilket resulterade i att bankomaterna lämnade ifrån sig mer pengar än vad kunderna hade på sina konton. Aftonbladets och Sydsvenskans läsare kunde ta del av en artikel om en man som under detta haveri lyckats ta ut nära 600 tusen kronor från en bankomat – en nyhet som senare visade sig vara falsk. Flera läsare lämnade kommentarer i tidningarnas kommentarsfält för att uppmärksamma misstänksamma delar i innehållet, vilket resulterade i att nyheten senare togs bort.

falska nyheter
Bildkälla: Aftonbladet.se

Falska nyheter och PR-branschen

Det kan vara svårt att förstå hur falska nyheter i många fall kan få större förtroende än respekterade nyhetskällor. Som följd av detta har många frågat sig hur spridningen av falska nyheter påverkar de som arbetar inom PR eller journalistik – och konsekvenserna är tydliga. Falska nyheter kan försvaga allmänhetens förtroende för media, vilket har en direkt påverkan på PR-arbete. Vad är vitsen med att sträva mot förtjänad publicitet i media, om publiken inte har tillförlit till det som publiceras? Om läsaren inte litar på innehållet kommer heller inget värde skapas för varumärket.

Frågan är därför hur de som arbetar inom PR-branschen ska tackla falska nyheter. Trots att falska nyheter har fått stor spridning den senaste tiden, är detta inget nytt fenomen för PR-branschen. De har länge fått tacklas med falska rykten och lögner som kretsat kring de varumärken de representerar, och därför bör falska nyheter inte orsaka panik. Personer i PR-branschen är vana vid att hantera problem och kriser, och bör ha samma inställning när falska nyheter hotar att skada ett varumärkes rykte. Nedan har vi listat fem sätt för varumärken att lindra konsekvenserna av falska nyheter:

1.Skapa en lojal följarbas: Att skapa ett lojalt varumärkescommunity kan hjälpa ett varumärke på många sätt. Om ni konsekvent tar hand om- och värderar denna relation, kommer de ställa upp för er när ni behöver det som mest.

Martin Waxman, professor i sociala medier och grundare till Martin Waxman Communications, menar att varumärken kan lindra konsekvenserna av falska nyheter genom att skapa ett starkt community redan innan det behövs. Om ni har en lojal följarskara kommer dessa försvara er vid en eventuell kris, vilket väger tyngre än om varumärket själva försöker göra detsamma.

2.Planera för att det värsta kan hända: Som med vilken kris som helst, är planering A och O för att kunna bekämpa konsekvenserna av falska nyheter. Spridningen av falska nyheter som ett potentiellt scenario bör vara en självklar del i er krisplan. Genom att använda ett verktyg för mediabevakning kan ni bli uppdaterade så fort ert varumärke nämns i media, och kan på så sätt agera direkt om det behövs.

3.Hitta stöd för era påståenden: Ni som arbetar inom PR-branschen känner redan till vikten av att vara källkritisk och faktakolla ert eget innehåll. Allt innehåll ni skapar bör gå igenom denna process – gör inga påståenden ni inte kan backa upp, för att undvika ”alternativ fakta”.

4.Arbeta med ansedda nyhetskällor och journalister: Trots att antalet ökända nyhetskällor har ökat, finns det fortfarande många respekterade nyhetskällor att välja på. Det är till er fördel att arbeta med journalister som värderar sin position som tillförlitliga sanningssägare.

5.Uppmuntra er publik att vara källkritiska: Frida Boisen som gästade Gomorron Sverige den 9 februari 2017, menar att sociala medier gjort alla till publicister. Idag kan vem som helst skapa- och dela innehåll, vilket ökar vikten av källkritik.

När det är möjligt bör ni uppmuntra era följare att noga undersöka innehållet i media innan det delas vidare på sociala medier. Genom att vara källkritiska minskar risken att ytterliga bidra till spridningen av falska nyheter. På så sätt kan både varumärken och privatpersoner undvika att falska nyheter tar över våra nyhetsflöden – och samtidigt hjälpa branschen att behålla sin trovärdighet.

Vill du ha information om hur Meltwater kan hjälpa ert företag att bevaka medier? Fyll i formuläret nedan!